Okej, böcker får gå under rubriken skriva.

Ville bara tipsa om en jättebra serie; Guldkompassen-böckerna.

Den tredje boken är helt klart bäst. Den har jag läst ut nyligen och det är nog också bland de sorgligaste böckerna jag läst. Slutet var bäst och det var det som fick mig att älska de här böckerna bättre än alla andra. Det är ju såklart bra utan slutet också men...

Den är lite rörig men sluta inte att läsa för det.

Den handlar om olika saker och många olika personer men de s.k huvudpersonerna heter Lyra och Will.

Mysterier, vänskap, kärlek, ävertyr och en massa trubbel. Det är ganska mycket vetenskap också, men inte sånt som vi har. Den mesta vetenskapen handlar om Stoft. Lyra upptäcker snart att alla vuxna är rädda för Stoft. Men är det verkligen så farligt som alla tror att det är? Allt utspelar sig i olika världar och tillsammans med Will och Lyras diamon hittar de en kniv som kan göra öppningar mellan alla de tusen världar som universum har.

De råkar ut för ett riktigt problem som kan sätta hela universum i fara. Men inget av detta skulle förstås hänt om inte Lyra en dag bestämmde sig för att titta närare på sällskapsrummet på Jordan, och Will hade hittat katte vi det knappt synliga fönstret bakom avenboken.

OBS!!! Det här gäller inte alla, så ta inte illa upp ifall du inte passar in på beskrivningarna i det här inlägget! 

Asså vissa går på en bok och läser ett kapitel. Det tycker de är jättetråkigt och så slutar de läsa boken. GÖR ALDRIG SÅ! Man vet inte hur bra en bok är förrens man har läst hela.

Jag skulle inte ha läst serien om inte mamma hade sagt:

   "Du får 100:- om du läser alla tre böckerna på sommarlovet."

Jag tyckte vissa delar i böckerna var tråkiga men jag fortsatte ändå. Sen visade det ju sig att jag älskade dem, så snälla! döm inte en bok efter ett tråkigt kapitel.

Ibland känns det också ganska meninglöst att tipsa om böcker. I alla fall på en blogg eller något som Dayviews t. ex. (Det är en annan sak om man går fram och säger:

   "Här, ta och läs den här boken", o.s.v.)

Folk skriver/säger:

   "Visst, den är säkert bra...", och sen går de, utan att bry sig om att läsa boken.

Så den kan vara onödigt av mig att göra det här men:

Även om ni kanske inte skulle läsa dem, så skulle ni tycka om dem ifall ni gjorde det.

Jag glömde priset!!! För tävlingen alltså. Det är i alla fall ett par örhängen. ABSOLUT nickelfria. (Jag kunde inte komma på något annat så alla som inte har hål: SORRY!!)

Så här ser de ut:

Okej, nu ska vi ha en liten tävling. Du ska skriva en recension om en bok du verkligen tycker om. Skicka recensionen som en kommentar till mig. Den som har skrivit bäst kommer få sin recension publicerad som inlägg på MIN blogg. Recensionen ska vara intressant så att man själv vill läsa boken, men avslöja INTE för mycket. Skriv vad ni heter också. Tälingen börjar NU! Och håller på till den 18/7. Ni har alltså ung. 4 dagar på er. LYCKA TILL   

Att skriva hör ihop med läsning och böcker tycker jag. Jag har fått jättemycket insperation till min berättelser genom att läsa. Så ett annat sätt att skriva är att läsa en bok och sen skriva om den. Det gjorde jag med DET RÖDA TRÄDET (av Shaun Tan) och så här blev det:

Ibland vet man bara inte var man ska ta vägen. Det finns så mycket man har hållit för sig själv, och som man bara vill få ur sig. Men an vet inte hur. Det är ju så mycket. Varje ensamt ögonblick, varje sorglig stund, varje tår som trillar ner från kinden vill vi beskriva med 1000-tals. Men vi har ingenstans att börja. Man blir förvirrad och går vilse i sig själv. Man blir galen av att ingen förstår. Vi tycker inte att det räcker med en sida av våra känslor. Vi kan helt enkelt inte förstå hur det skulle kunna gå till. Men så småningom börjar det klarna upp. Även om vi inte trodde det från början.

Så tänkte jag när jag läste denna underbara och helt fantastiska bok. och tror jag också Shaun Tan tänkte lite, när han skrev DET RÖDA TRÄDET.

Det där är bara ett exempel men såhär kan det se ut.

Ps. Läs boken, den äger!!

Hej hej, nu kommer lite om skrivandet:

Att skriva är inte egentligen inte så svårt. När jag ska skriva kan det ta ganska lång tid. Men ibland går det snabbt och ibland, inte alls. Det kan ta längre tid att skriva en sida, än att skriva en hel bok faktiskt. Alltså kan, ta längre tid.

Först ska man ju komma på något att skriva om. Det brukar oftast inte vara så svårt. Jag brukar fantisera ihop berättelsen i huvudet först. Ibland har man så mycket man vill skriva om, så man tänker. Men när det komer ut på papper blir det bara ett par rader. Ibland blir man så förvirrad att man inte skriver någonting.

Jag håller på att skriva en berättelse just nu, och igår när jag skulle skriva så gick det helt åt skogen. Men så är det. En dag skriver man med flyt och det rullar på som om man inte gjort någon annat, medans det inte alls går bra en annan dag.

I alla fall... Här kommer lite tips:

1: Låt fantasin flöda. Det måste absolut inte vara verklighet.

2: Ta inte åt dig kritik om din berättelse, som något dåligt. Det folk inte tycker är bra, kan du ju ändra och göra ännu bättre. Men å andra sidan är det ju endast DIN berättelse så du bestämmer vad som ska skrivas i den.

3: Stavning är viktigt. En sorglig berättelse kan helt förlora poängen om du t.ex skriver kenslor i stället för känslor.

Jag är inget proffs och det finns massa mer saker som är bra att tänka på när man ska skriva, så om DU har något annat smart knep.... Kommentera!!!